Magnus Höij, förbundsdirektör Innovationsföretagen, Almega
Vem är ledamöterna i Utrikeshandelsföreningens styrelse? Hur kom de i kontakt med föreningen och varför engagerar de sig i föreningen? Följ med oss i serien av intervjuer med våra ledamöter. Denna gång lär vi känna Utrikeshandelsföreningens ledamot Magnus Höij.
Vad jobbar du med i vanliga fall när du inte sitter i Utrikeshandelsföreningens styrelse?
Jag är förbundsdirektör för Innovationsföretagen, ett av förbunden inom Almega och Svenskt Näringsliv med medlemmar som erbjuder kunskapsintensiva tjänster till industri och byggsektor.
Vad har du gjort tidigare i din karriär?
Jag har under många år varit redaktör och chefredaktör på olika tidningar inom IT och webb. Bland annat var jag chefredaktör under nästan 10 år på Internetworld.
Hur kom du i kontakt med Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening?
Det var inom ramen för Almegas arbete med frihandel och export. Exportfrågorna blir allt viktigare för tjänstesektorn och vi behöver bli ännu mer aktiva framöver, tror jag.
Vad är det som gör att du så gärna vill engagera dig i Sveriges Allmänna Utrikeshandelsföreningens styrelse?
Svenskt handelsfrämjande är som sagt en mycket viktig fråga för hela tjänstesektorn och jag vill gärna bidra till att vara en länk mellan medlemmarna, förbunden och Business Sweden på bästa sätt. Inte minst svenskt teknikkunnande har en enorm potential utomlands, med vårt kunnande kring hållbarhet, inkludering, demokrati och mycket annat.
Varför tycker du att export- och investeringsfrämjandet är så viktigt?
Trots att pandemin tillfälligt ritat om kartan i synen på internationellt samarbete är jag övertygad om att frihandel, export och internationella handelsfrågor bara kommer att öka i betydelse. I synnerhet upplever jag att tjänstesektorn har mycket mer att ge framöver. Därför behöver även vi som arbetar med branschfrågor vara mer aktiva för att främja just denna utveckling, så att politik och arbetsformer blir så effektiva som möjligt.
Kuriosa om dig själv
Jag skulle blivit stenhuggare och ta över pappas och farfars stenfirma i Bohuslän, om inte mitt intresse för matematik och fysik fick mig att börja läsa teknisk fysik på universitetet. Jag tillbringade faktiskt ett antal månader i Marina di Carrara, precis nedanför marmorbrotten i Carrara, för att lära mig stenindustrin ur ett italienskt perspektiv. Än kan jag några svordomar på italienska.
